Mismatch

Har suttit och ringt massa banala samtal hela förmiddagen. Pratat med diverse medelålders kvinnor som reagerat  med hysteri så fort jag har presenterat ett enkelt dilemma för dem. Samlade kraft och mod för att ringa ytterligare ett samtal efter lunch. Hamnar hos en... man. Mannen på andra sidan luren blir inte hysterisk. Han skriker inte att han inte förstår vad det rör sig om eller att det är fel. Tvärtom är det lugn och förståelse som möter mig. Jag slickar mig fascinerat om läpparna. En man på en kvinnas plats. Tänker på min egen ostrukturerade organisation och de kvinnor som styr mitt arbete för tillfället. Kaos. Är det verkligen en tillfällighet att män styr världen?