Förändring, bitte
Någon danska drog precis ned mörkläggningsgardinerna så att vi inte skulle känna oss lockade av omvärlden. Sitter på världens kanske öppnaste kontor i Köpenhamn och försöker FOKUSERA. Omöjligt. Det är sommar. Typ. Jag är ung. Typ. Jag har ingen aning om vad jag vill. Typ.
Glasklart? Nej, inte för mig heller. Det enda jag vet är att jag vill ha någon slags förändring. Pronto. Eller känna att den är på väg. Är det kanske därför jag har spenderat hela eftermiddagen med att leta bilvägar i Europa till vad jag hoppas kommer bli ett sommaräventyr (Erik hoppas nog på det motsatta). Men det är inte bara det. Jag är uttråkad. Och mot det finns ingen medicin i hela världen. Ska det vara såhär? Är det här livets ekorrhjul? Är det här jobbet jag ska ha resten av livet? Jag hoppas inte det.. Jag gillar mitt jobb, men just nu är jag bara så osäker på vad jag verkligen vill göra.
Just nu vet jag dock exakt vad jag vill göra. Jag vill åka hem.
