37
Dagen efter vi packade in hela familjen och en hel massa packning i bilen nåddes vi av julis - tillika hela sommarens - höjdpunkt; min födelsedag. När jag var yngre hatade jag att fylla år när alla var lediga, nu för tiden kan jag inte tänka mig något bättre. Alltid ledig, alltid nyrik!
Jag vaknade efter en god natts sömn i ett underbart trähus på Värmdö till den här utsikten. Med sång, frukost och paket. Tassade sedan ut på altanen och möttes av detta;
Granne med hästhagen. Kan det bli mer idylliskt än så?
Födelsedagen bjöd också - som sig så bör - på vackert väder. En promenad till stranden, lunch och bullfika på altanen för barnen.
Själv skålade jag i bubbel och försökte fastna på bild.
Släppte till och med ut håret. Allt för bilden! Sedan följde en bättre hämtsushi från Gustavsberg, mer bubbel och något dåligt på TV.
Tårta blev det också, för att inte förgömma firandet av Alices dopdag. Skönt att kunna slå två flugor i en smäll! Jag hade inte kunnat önska mig en bättre dag!
Midsommar
Det har redan gått en vecka sedan midsommar, men allt som allt blev det en glad - och solig - historia. Svensk som man är kan man definitivt inte ta midsommarvädret för givet. I år bjöds det dock på både sol och värme, men alla danser kring stångar var
inställda. Man kan inte få allt.
För att minska mödan för alla inblandade åkte vi runt till tre olika familjer. Lunch, fördrink och middag. Vi hamnade i mitten.
Drygt halva familjen innan vi cyklade iväg på midsommarlunch. Jag och Alice töntmatchade och det var ingen särskilt glad över.
Efter lunchen vankades det som sagt fördrink hemma hos oss. Och middag till barnen och lekar, såsom kubb. Midsommarens höjdpunkt enligt Victor.
Därefter blev det middag med det här glada gänget. En helt perfekt, lagom stökig midsommar i coronartider. Nu går vi mot mörkare tider!
Sen sist
Vad har hänt sen sist? Så mycket, men samtidigt så lite. Jag kämpar på Pågen. Eller kämpar och kämpar; jag trivs riktigt bra och livet - liksom uppdraget - puttrar på. Högsommaren har äntligen nått Sverige, lagom till sommarlovet och midsommarafton (även
om illavarslande röster viskar om regn). Victor har haft skolavslutning och det har även varit avslutning på samtliga aktiviteter. Då drar sommaraktiviteterna snart igång. Främst för Victor. Varför satsa på andra barn än det äldsta?
Men det var längesedan jag skrev och jag ska försöka ge en recap i kronologisk ordning. Först ut: nationaldagen och underbara Bosjökloster. Trots att vädret lämnade en del att önska fanns där en hel del att göra; linbana, frigående gotlandsruss och fantastisk
natur. För att nämna några saker.
Linbanan och inuti en tusen år gammal ek.
Alice var modig och vågade klappa hästarna, medan Otto snarare fascinerades av alpackorna.
Efter ett långt uppehåll var det dags för ett efterlängtat och välkommet inslag av de tidigare så traditionsenliga tjejmiddagarna. Hoppas de är här för att stanna igen - Corona till trots.
Victors första skolavslutning! Inte alls som vanligt i och med pandemin, men ändå glad och stolt och inte alls medveten om något annat sätt att fira skolavslutning på. Nu är det fritids för hela slanten innan simskola, tennisskola och fotbollscamp tar
vid. Själv har jag nedräkning till konfirmationslägret. I tre veckor! Dock ett tag kvar till dess.
Kusin Wilhelm fyllde en hel hand och vi var där på kalas. Första kalaset på länge! Som tur var soligt och fint och jag slapp allt vad kindpussar heter. Inget ont som inte för något gott med sig!
Alice är redo för midsommar och om jag bara blir hälften så söt själv är jag nöjd!
Maj maj måne
Om mars och april segade sig fram i en oändlig coronatristess har maj - inte desto mindre pandemidrabbad - susat förbi. Det känns som om jag började på Pågen i förrgår, men det har redan gått en månad. Jag har så smått kommit in i rutiner och arbetsuppgifter
och äter inte ens gifflar dagligen längre. Det känns skönt att vara på banan med ett jobb att gå til och inte bara sitta hemma över datorn.
Så! Vad har hänt sedan sist? Framför allt har Victor fyllt år - världens mest efterlängtade födelsedag. 7 år! Är det ens möjligt att jag har en sjuåring? Hur gammal gör det mig? Han fick en stor cykel och en telefonklocka, som får mina sjuårspresenter
att blekna i jämförelse. Vad han däremot inte fått är ett kalas på grund av "rådande omständigheter". Kanske kan det ändras tills värmen kommer. För vädermässigt har maj inte varit någon hit. Inte som det kan vara. Jag lägger därför allt
hopp på juni och juli istället. Om man ska sitta hemma hela sommaren behövs en fin svensk sommar.
Presenter och sång på sängen hör födelsedagen till!
Så glad för sin telefonklocka. Jag är också glad för jag kan alltid se var han befinner sig och ringa när han ska komma hem istället för att ge mig ut och leta. #lat
Tårta och fler paket efter skolan. En lyckad dag!
Och en ny, stor cykel att susa runt på. Den kan han förhoppningsvis ha i måånga år.
Utöver födelsedagen - maj månads stora happening - har vi gjort små utflykter när vädret har tillåtit. På Kristi himmelsfärd åkte vi till Smygehuk - Sveriges sydligaste udde. Vi var inte de enda som tänkt den tanken.
Kasta macka. Eller i alla fall stenar. Otto var en glad assistent.
Jag försöker komma ut och röra på mig när tillfälle ges, men jag saknar verkligen gymmet. Drömmer mig tillbaka till en tid när jag gick på GRIT på lunchen och lyfte tyngder på helgerna. När vågar man sig tillbaka? När har man råd - och lust - med ett
gymkort? I brist på annat ger jag mig ut på en och annan joggningtur. Försöker få till det en gång i veckan. Och så har jag ju min kvinnoteäning. Jobbigare än vad det låter. Nedan är jag in action. I en röd jacka i en sidoplankliknande ställning.
Idag - majs sista dag - är det mors dag. Jag har redan fått frukost och ser med SPÄNNING fram emot vad dagen har att erbjuda.
Festligheter
Mitt i allt annat OFESTLIGT har vår stora festperiod gått av stapeln. Först ut var Ottos födelsedag för tre veckor sedan, följt av en liten paus. Sedan smällde det. Mitt i påsken, på självaste långfredagen, fyllde Alice 5 år. En hel hand! I måndags firade
jag och Erik 7-årig bröllopsdag och igår fyllde Erik år. Allt har gått i ett. Vissa firanden har uppmärksammats mer än andra. Inte minst påsken. Det har ätits, målats och letats efter ägg. Allt i sällskap av familjen och ingen annan i sann corona-anda.
Alice fick sång och presenter på sängen, jordgubbstårta och en sparkcykel. Bland annat.
Bröllopsdagen firades i Kullabygden. Lunch på Tunneberga gästgiveri och kaffe eller saft på Flickorna Lundgren på Skäret. Mysigt. Och dyrt!
Utöver det har vi som sagt ätit. Äggjakten var den absoluta höjdpunkten på hela helgen, tydligen. Nu har jag en månad på mig att vila - och banta - till nästa födelsedag.
Otto 2 år!
Samtidigt som världen brinner har vår födelsedagssäsong börjat på hemmaplan. Först ut var Otto. 2-åringen! Det blir inga kalas och inga släktingar på grund av det satans viruset, men han fick både skönsång på morgonen, paket och tårta. Tänk att han
redan är 2 år! Min lilla bebis.
Otto var till en början mycket skeptisk till hela upplägget. Han slängde bort presenterna och ropade "Nej!". Intressant att se hur länge det håller i sig.
Som sagt; skeptisk. Men ändå glad för sin boll.
När Otto äntligen fattade vinken med födelsedagen var det han som höll i taktpinnen. Som vanligt! A born entertainer.
2020 ser släktbesök ut såhär. Mormor håller sig på andra sidan glaset och vinkar till smitthärdarna till barnbarn. När ska detta gå över?
2020
Det är inte bara nytt år, utan även ett helt nytt årtionde. Vi befinner oss redan en dryg vecka in i det nya. Tjugotalet. Som för mig egentligen innebär något helt annat. Tiotalet susade förbi. Jag var gravid länge; födde tre barn, flyttade
två gånger, bytte jobb tre gånger och efternamn en gång. Växte ingenting på längden, men växte både som människa och inombords. Jag kände en kärlek jag inte visste var möjlig. Gånger tre. Och det är detta jag tar med mig in i det nya årtiondet.
Förhoppningsvis bjuder även detta årtionde på någon flytt och ett eller annat jobbyte, men inga fler barn eller namnbyten.
Året avslutades med ett otroligt långt jullov. Det var mysigt att vara hemma länge med barnen, men alla var lika glada när jobb och skola drog igång i tisdags igen. Nu håller vi tummar och tår för vabfria oxveckor. Om 13 veckor infaller påsken -
nästa längre ledighet.
Jag avslutar inlägget med den enda bilden som togs på nyårsafton. Har man roligt så har man. Och då finns ingen tid över för kameran.
Här var det jul!
Julen kom. Och den gick. Helt plötsligt är det bara två dagar kvar av 2019 och jag har gjort absolut ingenting på jullovet. Hur skönt som helst!
Julafton blev lyckad! Det var förväntansfulla barn i farten redan på lillejulafton, för att inte säga redan på lucia. Men så började det äntligen närma sig. På kvällen den 23:e fick alla barn öppna varsin klapp. Lyckan var total!
Spända, förväntansfulla och glada. Precis som det ska vara inför jul! Själv var jag trött, sur och sönderstressad, men det hör väl också julen till? För att råda bot på detta rev jag av ett snabbpass på gymmet före lunch på julafton. Det bidrog
till lite träningsvärk, men även ännu mer stress...
Efter lunch hemma kom tomten på snabbvisit och alla klappar under granen fick öppnas. Därefter promenerade vi bort till mormor, dit en annan tomte också hittade oss. Fler julklappar! Kan det bli bättre?
Tomten hade dock bråttom vidare till nästa familj och efter en hetsig julklappsöppning var det dag för middag. Och lek! Erik fick agera förste lekman.
Vi lyckades även knäppa en bra bild på alla kusiner. Trots att småttingarna verkade vilja gå hem och hade satt på sig skor.
Ingen jul utan systrarnas årliga julbild. Den åker upp på alla sociala medier. En tradition att hålla hårt i.
Nu laddar vi batterierna för nyår! För en gångs skull håller vi i taktpinnen hemma hos oss, vilket på sätt och vis känns rätt skönt. Barnen kan gå och lägga sig utan att behöva förflyttas senare och vi slipper tänka på transport till och från festen.
Vi måste dock tänka på tusen andra saker, men det blir nog kul. Vi säger att det blir kul!
December
Tillika sista månaden på året. Det kan inte upprepas tillräckligt; vart har 2019 tagit vägen? Om bara ett par veckor är vi inne i ett helt nytt decennium, vilket känns sjukt. Det har hänt så otroligt mycket på 10-talet!
Nog med nostalgi. Här har vi fått köra hela vägen in i kaklet på alla plan för att ta igen förlorad sjukdomstid. Jobb, träning, fest och födelsedagsfirande. Allt skulle bakas in i förra veckan. Denna - och nästa - vecka är tempot inte mycket
lugnare heller. Sen är det jul. Jag nästan längtar till januari för att kunna slå ner på tempot lite grann. Inte en julklapp har jag köpt heller. Och inte vet jag hur det går med mitt konsultuppdrag. Jag både vill och inte vill stanna. Mest inte,
men det är ingenting vi behöver gå in på nu. Vi tar oss istället en titt på hur december har sett ut hittills istället.
Julen står för dörren och första gången vi lämnade hemmet efter magsjukedebaklet gick vi till tomten på skyltsöndagen. Var och en klädde sig efter förmåga och julkänslor.
Väl hos tomten blev Alice blyg, men lyckades få fram att hon önskar sig en diamant. Vem kan klandra henne? Victor vill ha en fotboll. Otto skulle väl bli glad för valfri leksak från syskonens rum. Eller att ens få tillträde till rummen. Det kan få
bli hans upplevelsepresent.
För att bättra på julkänslorna bakade vi lussekatter i torsdags. Det var mest jag som bakade, men desto fler som ville vara med och mumsa på de nybakta bullarna. Inte heller det kan jag klandra dem för.
I fredags var jag på julfest med jobbet och som på alla bra fester lät jag kameran ligga, men i söndags bjöds det upp till dans igen. Denna gång hos syster Yster, som inte fyllde år, men dagen för festligheterna låg inom felmarginalen. Hon bjöd på
afternoon tea och bubbel. En synnerligen trevlig söndag!
Bonusbild! Har man en lillebror ska man såklart passa på att klä ut honom. Här i klänning. Det gäller att passa på innan den egna viljan blir för stark.
Festligheter
Det har inte bara bjudits på sjukdomar för vår del den här månaden. Även festerna har duggat tätt. Två 40-årsfester och ett 70-årskalas under loppet av en och en halv vecka. De två förstnämnda utspelade sig på olika restauranger i Malmö. Det är inte ofta
jag kommer ut i vimlet, men nu fick jag som sagt chansen två helger i rad. Halleda, vad det tar på krafterna! Inte en bild har jag tagit på någon av tillställningarna heller, men det är ju ett GOTT tecken.
I tisdags fyllde mamma 70 år och vi åkte till Köpenhamn för att fönstershoppa och äta en bättre lunch. På kvällen var det släktkalas på plats. En riktigt lyckad dag!
Först passerade vi hotell D’Angleterre, där julskyltningen var i full gång. Det var även en mysig julmarknad på Kongens Nytorv. Jag ser ju faktiskt inte klok ut på bilden, vilket till mångt och mycket har att göra med kombinationen kappa, byxor, skor.
Mina skor gick nämligen sönder när vi gick av tåget och på just den här bilden kör jag låneskor av syster. Så det är så.
Fisklunchen på Café Victor gick inte av för hackor. Hur har jag aldrig varit där tidigare? Fantastiskt ställe! Fantastisk mat!
Dagen avslutades som sagt med att mormor firades hemma hos sig med snittar, tårta och bubbel. Kusinerna sammanstrålade, men en vägrade vara med på bild...
Såhär kan 70 också se ut!
November rain
Med undantag för idag har det praktiskt taget regnat hela november. November är vanligtvis en grå och trist månad som man bara ska klara sig igenom, men just i år duggar fester och tillställningar tätt. Detta i kombination med någon slags skarp deadline
på jobbet gör november till en hektisk period. För att inte tala om att den föregås av halloween och efterföljs av julen. Halleda!
Halloween, ja. Förra veckan var det dags för vad som har kommit att bli årets höjdpunkt. Det hade varit fester i både skola och förskola, men själva bus eller godis-momentet inföll ju på Halloween. Det var kaos! Med facit i hand borde jag ha jobbat
halvdag. Jag pyntade huset till tänderna, tände lyktor och köpte godis för ett par hundralappar. Sedan började anströmningen av små häxor, skelett och vampyrer samtidigt som jag gick med Alice och Victor på deras runda. Sällan eller aldrig har jag
sett lyckan lysa så ur deras ögon. En hel högtid som bara handlar om att klä ut sig och äta godis. Vad mer kan man behöva? Vad mer kan man begära?
Dracula och häxa på skolfirandet. Otto var ett litet, gulligt och självlysande skelett.
Han återanvände dräkten när han delade ut godis på Halloween, medan de stora barnen uppgraderade sina dräkter.
Nu laddar vi om för julpyntet och tar tag i alla aktiviteter som blivit lidande under höstlovet. Idag var det dags igen. Tennis, fotboll, dans och simskola. Söndagar ska inte vara till för vila, hur gärna man än önskar. Och så är det fars dag. Idag igen.
Back to reality
För ett litet tag i alla fall. Jag har varit inne och jobbat i en och en halv vecka innan det vankas inskolning för Otto och den ljuva semestern - med alla dess sovmorgnar och lugna stunder - är ett minne blott.
Att inleda första jobbveckan efter semestern på en torsdag var en fullträff. Två dagar - sedan helg igen! Kanske den sista med riktigt fint väder. Jag fick min försenade födelsedagspresent av Erik - en SUP-bräda. Eventuellt mer en gåva till
honom själv än till mig. Högst eventuellt.
Han paddlade på. Till ön och tillbaka. Jag paddlade också, men det ville ingen föreviga.
Vi som stannade på land hade inte tråkigt mellan badvarven. Sedan blev vi hungriga; åt lunch, köpte glass och tog en promenad.
Det var en helt fantastisk lördag och en nästan lika fantastisk söndag. Den spenderade vi dock på Ribban, där det fanns aktiviteter för ALLA, men framför allt för barn i talför ålder.
Skumbad och hoppborg, för att nämna några saker. Sedan var det måndag och dags för jobb och tillhörande bokslut. Jag har dock hunnit med en del annat skoj ändå. Lunch på stan, bokklubb i Trelleborg och grillmiddag på altanen. I elfte timmen - sista fredagen
för i år - hann vi även med ett efterlängtat besök på Sommarlov! Barnen var eld och lågor. Malin, Alex och Sommarskuggan på samma ställe. På måndag sitter vi bänkade vid sändningen.
Glada barn med alla programledare på inspelningsplatsen.
På kvällen grillade vi korv, hamburgare och drack vin på altanen. Kan ha varit sommarens sista grillning. Samt sista utemiddag. Jag ska dock inte klaga. Det har varit en fin sommar!
Födelsedag!
Och så har jag fyllt år! 36 - vilket känns gammalt, men ändå inte. Jag hade en fantastisk födelsedag! Vi trotsade den outtalade regeln om att man inte ska resa på min födelsedag och körde till Mölle vid lunchtid. Vi åt en god lunch på härliga Krukmakeriet
innan vi begav oss till Solviken för bad. Till och med födelsedagsgrisen badade!
Ett uppfriskande dopp senare! För det var det. Helt klart vatten och inte ett sandkorn så långt ögat kan nå. Underbart!
Vackra, vackra Mölle. Kan inte tänka mig ett bättre ställe att spendera min födelsedag på.
Alle man i pool. Barnen fullkomligt älskar den här - mycket barnvänliga - poolen med perfekt djup. Man kan till och med titta bort någon gång utan större oro. Erik står alltså inte raklång på bilden.
Efter aktiviteterna åkte vi till Kullagårdens Wärdshus, där vi skulle spendera natten. En underbar kväll med god mat, gott vin och trevligt sällskap.
Dessa två, som alltid måste spexa på bild. Victor lyckades i vanlig ordning hitta en kompis att leka med och kvällen var gjord för hans del. Alice var med på ett hörn, men lika nöjd med att få egentid med sina föräldrar. Otto snarkade gott i vagnen.
Härlig kväll på härligt ställe. 36 - bring it on!
Livet
Livet rullar på - på gott och ont. Lycka och sorg i en salig blandning. Och plötsligt befinner vi oss mitt i högsommarvärmen. Det är juli imorgon och en annalkande semester i sikte. Bara ett bokslut kvar först.
Den senaste veckan har varit.. intensiv. Tråkiga besked, en intensiv jobbvecka med en Stockholmsresa ebbade slutligen ut i uppsägning och.. lättnad. Jag sa alltså upp mig i fredags och kan väl helt ärligt medge att jag går från någonting
snarare än till någonting. Men. Inte en dag för tidigt. Helgen har spenderats hos mormor och på stranden. Kameran har i vanlig ordning hållit sig vilande, men jag ska ändå försöka - i bilder - att sammanfatta den senaste tiden.
För två helger sedan åkte jag till Stockholm IGEN för att gå på en möhippa. Något som inte händer mig alltför ofta. Det var strålande sol; brunch, tennis, bubbel och fest. En lyckad - men dyr! - dag. Bröllop nästa!
Det har varit midsommar! Även då bjöd vädret på sol, vilket kändes väldigt lyxigt. Och ovanligt! Värdparet bjöd på ett traditionellt midsommarfirande i en STOR trädgård med något för alla. 16 vuxna och 14 barn räknade jag sällskapet till.
Det var alltså inte en lugn stund.
Alice har gått på sitt första kalas! Det var en lycklig tjej, som midsommarhelgen till ära hade blommor i sitt hår, som lämnades av i Djupadalsparken. Storebror var också med, men hade fullt upp med sitt. Hela, hela tiden.
Förutom när han dagen efter äntligen fick gå till frisören för att klippa sig som doldis-idolen Henry Danger. Nu är det ett ständigt fixande och kammande med nya frillan. Framför allt tycker jag att det verkar skönt att han har en
bar nacke när värmen är här. För det är den. Idag var det 30 grader och dagen har spenderats på stranden. Nu strilar dock ett efterlängtat regn, så vi får se vart det landar. För min del kan det gärna vara mulet en vecka nu, när jag ändå bara
ska sitta inne på ett kontor. Sedan - semester!
Juni
Veckorna rullar på och jag har just inte tid med någonting, förutom att jobba, äta, sova. Det är dock inte helt sant. Sanningen är den att jag har tid till ganska mycket, utom just att blogga. Sedan sist har jag både hunnit med 40-årsfest, konferens,
en Stockholmsweekend, klämdagar och massa familjetid. Bland annat. Här kommer en recap.
Systrarna gick på fest och jag hittade ett filter, som jag tyckte var lämpligt att använda.
Dagen efter hade Alice dansuppvisning. I glitterkjol och blommor i sitt hår svängde hon sina lurviga.
Därefter bar det av till Stockholm. Först för konferens med jobbet, därefter utforska Södermalm med bokklubben. Här är vi alla i hissen på väg ut.
Och här njuter vi av ett glas i Vitabergsparken. Kajsas i parken - den enda serveringen.
Efter vi kom hem började mitt nya liv. Spinning på en måndag. Inga onyttigheter, inget vin. Det höll... en måndag.
Sedan var det Eriks tur att vara nyttig. Ett helt marathon kämpade han sig igenom. Sedan kom han hem - sårig och utmattad.
Medan han var iväg åt vi glass i solen. Alla var med!
Sommaren kom.. och gick.. och kom igen. Just nu är läget lite oklart. Men vi fick en halv stranddag i förra veckan och de modiga badade till och med. Jag tillhör inte den skaran. Obviously.
Det gjorde inte heller den här killen, även om han uppskattade att pilla på stenarna. Allt som gör en smutsig!
Nu är nedräkningen till semestern i full gång. På något sätt känns det som om den redan har börjat. Eller är det bara jag som är allmänt utloggad? Ett par veckor till ska jag väl stå ut? Ett gäng avvikelsemöten, 23 anbud som ska lämnas in och ett
bokslut till är det "enda" som återstår!
Sköna maj
Nu har snart halva maj gått och första halvan har väl inte direkt varit skön, men intensiv. Idag kände man dock äntligen lite vårvärme och jag hoppas att det innebär att våren har anlänt. På gott och ont. Just denna helg har det dock passat utmärkt då
Victor haft sitt stora 6-årskalas i helgen. 12 barn skulle utfodras och underhållas i två timmar, vilket kan låta lite, men var mer än tillräckligt. Imorgon fyller han 6 år. Stora killen!
Underhållningen stod den här hoppborgen för. Ett bra alternativ om man inte vill eller orka hitta på andra lekar, men också en riktig barnmagnet. Alla grannbarn har varit och sprungit hos oss. Hela helgen. Intresset för att sätta basketskott eller
hoppa säck på kalaset var dock ljummet.
Alice var ett av få barn som faktiskt ville äta. De andra hade mer siktet inställt på att - just det - hoppa.
Nu laddar jag batterierna för morgondagen; tidigt morgonmöte, följt av ännu fler möten och - såklart! - Victors sexårsdag. Jag ska bara hinna köpa lite presenter också sedan blir det inget firande i den här familjen förrän.. min födelsedag!
Firandet fortsätter
Om förra veckan var galen har den här veckan minst sagt gått i samma anda. Med mötesbonanzor på jobbet varje dag, tjejmiddag, två födelsedagar med allt vad det innebär och en bröllopsdag har tempot hållits uppe. Däremellan har jag försökt
klämma in lite träning, matlagning, tvätt och tja, livet. Nu avslutar vi veckan på topp. Två i familjen är ett år äldre och en väntar OTÅLIGT på sin födelsedag om en månad. Kyligt aprilväder har dominerat veckan, men när vi intog en bättre pizzamiddag
på mysiga Mastio ikväll fick jag hopp om våren. Igen. Kan man hoppas på en härlig påsk?
Alice fyllde 4 år i onsdags. Väcktes av skönsång, fick presenter i sängen och blåste ut ljus - ivrigt påhejad av storebror.
I lördags hade vi bröllopsdag. 6 år! Vi firade med en barntät lunch på Kajuteriet och en barnfri (nåja, i alla fall vid matbordet) middag på kvällen. Sedan omtalade Störst av allt på Netflix. Krångligare än så behöver det inte göras.
Och idag fyllde Erik år. Fick skjorta, te och frukost på sängen innan jag och Alice begav oss till gympa. Efter Victors simskola tog vi en gemensam promenad till Mastio, där vi intog födelsedagsmiddagen. Otto var tydligen fokus för mina bilder. Påskfin
och allt.
Nästa vecka är det mycket riktigt påsk. Skönt, men stressigt. Jag har hur mycket som helst att göra på jobbet, men hoppas på ett par effektiva dagar. Det vill säga att andra är tillgängliga OCH behjälpliga. Och så kommer ju en - kanske årets
- höjdpunkt tillbaka. Säsongspremiären av Games of Thrones. Minns NÅGON något från tidigare säsong...?
Vilken vecka!
Förra veckan var helt galen och jag lider fortfarande av sviterna av den. Måndagen inleddes med en heldag i Växjö, följt av bokslut i dagarna tre. Innan bokslutet ens var färdigt kastade vi oss i en taxi för att åka till ledardagar i Stockholm. Det var
fullspäckat schema i två dagar och efter en sen lunch och en tidig AW sladdade jag inte hem först sent på fredagskvällen. I lördags var det - förutom sedvanliga aktiviteter - dags för Alices och Ottos gemensamma kalas. Efter detta var jag SLUT.
Den här veckan har börjat svagt; jag känner mig trött och hängig och har inte riktigt fått något gjort. Imorgon hoppas jag på andra bullar då jag har mötesbonanza OCH Alices efterlängtade 4-årsdag på agendan. Till helgen stundar bröllopsdag och 38-årsfirande.
Tjolahopp!
Alice fick en omåttligt populär gitarr på sitt kalas. Och en fin blomklänning.
Otto var omåttligt glad över att äta tårta och få busa ohämmat.
Otto
Och Otto har fyllt 1 år. Det snabbaste året i mitt liv. Tänk att just den här lille killen kom in i våra liv med sina bruna ögon och bus i blick.
Ett firande som inte kommer att gå till historien, men å andra sidan har ettåringar inga bestående minnen. Två paket på morgonen och en kanelgiffel med ljus i på kvällen var nivån jag orkade lägga mig på. Nästa helg blir det kalas! Då kanske jag
till och med tar ner flaggan från köksskåpet!?
Gratulerar!
Snart fyller en liten godbit 1 år, men vad jag helt har missat att fira är att en annan godbit fyllde hela 10 år tidigare i mars. Bloggen själv. I tio år har jag kämpat på med mer eller mindre ointressanta vardagsbetraktelser. Framför allt för min
egen skull. Det är faktiskt väldigt kul att gå tillbaka i arkivet och se vad jag gjorde vid olika tider i mitt - och i barnens - liv. Hur förlegat blogglivet än må kännas.
