Valborg
En valborg - och en helt vanlig fredag. Men helt vanlig är den inte för min del. Det är min allra sista arbetsdag på Pågen och även om det kan låta soft är det inte alltid det. Historik ska rensas, mail ska besvaras, out of office ska läggas in och -
såklart - allt arbete ska slutföras. Nu återstår bara det lilla momentet att lämna in datorn, vilket får bli måndagens projekt. Sedan är jag klar! Och det som jag sedan i somras velat avsluta känns plötsligt vemodigt att lämna. Som vanligt är jag inte
helt i samklang med alla känslor.
Nu blickar vi framåt! Vår! Ledighet! Rosévin! Träning! Det är i alla fall mina förhoppningar och kanske, kanske ett och annat fysiskt möte med vänner också.
Vissa av oss har redan invigt sommarkläderna. Det kanske jag också skulle göra om jag kunde bära upp en blommig klänning med samma bravur.
Grillen var inte helt impopulär, trots allt. Nu googlas det grillredskap och tillbehör för hela slanten. Varenda present de närmaste åren är säkrad!
Födelsedagsbonanza
Äntligen har vi kommit en bit in i april och därmed klarat av tre födelsedagar och en bröllopsdag, som alla sker lite för tätt inpå varandra. Little did I know, när jag gick med på att förlägga bröllopsdagen dagen före Eriks födelsedag (för att
han inte skulle glömma bort den och med någon slags vision om att vi inte skulle fira hans födelsedag. Well...). Men nu är vi ute på andra sidan. Efter Ottos födelsedag och smååringarnas släktkalas kom Alices 6-årsdag och kalas för kompisarna, tätt
följt av en mer eller mindre bortglömd gummibröllopsdag, för att kulminera i Eriks 40-årsdag. Jag är nästan glad att det pågår en pandemi så att firandet inte kunde bli mer storslaget.
Födelsedagsbarnet fick oombedd hjälp från sin lillebror med presenterna. Hon lät dock saken bero på grund av att hon var glad och nöjd att det äntligen var dags för Dagen med stort D.
Vid frukosten väntade ännu fler paket och ett bord dukat enligt konstens alla regler. Enligt de regler jag dukat bordet med de senaste veckorna..
Efter en hel dags firande avslutades dagen med önsekmål från födesedagsbarnet - lasagne och marängswiss.
Tro dock inte att festligheterna slutade där. Redan dagen efter var det dags för barnkalas, där åtta kompisar samlades för att fortsätta firandet. Alice, som varit klar sedan klockan 9, trivdes som fisken i vattnet med att stå i centrum och att ha alla
kompisar hemma hos sig. Två timmar senare var festen - liksom jag - slut.
En sanering av kök och hus senare ställde jag om till nästa födelsedag. Äntligen lite vuxenfir! Eriks 40-årsdag gick egentligen inte av för hackor. Han väcktes med "skönsång", frukost och överraskningstennis. En av många presenter.
Nybakad 40-åring efter en bättre lunch på vårt nya go-to-ställe; Dragörkajen. Lugnt och skönt och utsikt över vattnet. Samt god mat såklart.
Nästa överraskning fick till och med ögonbindeln åka på för. Sedan serverades bubbel och en gasolgrill. Tajmingen att få den ditlevererad i tid utan att Erik märkte något har stressat mig i VECKOR. Men allt gick vägen och nu ser jag fram emot en sommar
där jag slipper stå i köket med annat än grilltillbehören.
De bästa presenterna kommer ju dock som vi alla vet i efterskott och utgör även en annan anledning till att jag inte ORKAR med fler begivenheter nu. Om en inte alltför avlägsen framtid är det - om allt går vägen - dags för ytterligare en födelsedag
att trängas i mängden hos familjen Stam. Sedan blir det dubbelvasektomi och sterilisering av samtliga byxmyndiga familjemedlemmar.
Påskhelgen
Med sjuka barn, påsklov, fotbollscamp och en påskhelg i bagaget var det en ren fröjd att valsa in i en helt vanlig - om än kort - vecka igen. Alla barnen är iväg, vi jobbar på och livet känns som vanligt. Minus den otippade och ovälkomna kyl- och snöstorm som har kommit på besök.
Innan kylans ankomst avnjöt vi dock en lång, men fin, påskledighet. Långfredagen firades med släktkalas för Alice och Otto, som fyller år lite för tätt inpå varandra. Att ha separata kalas för släkten finns inte på kartan. Någonsin. Nu blev det ett klassiskt barnkalas med presenter, varmkorv, tårta och lek. Årets tråkigaste dag utvecklades till lite av en fest. För barnen i alla fall.
Alice visade upp sig från sin allra bästa sida; medan de små killkusinerna höll hov på motsatt högkant. Otto förmodligen sneglandes mot kakfatet.
På påskafton sken solen och efter en otroligt uppskattad äggmålning och inte lika uppskattad påsklunch bestämde vi oss för att åka på en utflykt till sydligare breddgrader.
Vi åkte till Skanör, där vi gick en lång och blåsig promenad i solen och åt glass på Da Nonna innan vi begav oss hemåt för påskäggsjakt i trädgården.
Med kartan i högsta hugg och otroligt fokuserade barn var detta eventuellt den snabbaste påskäggsjakten i mannaminne. Dock har väl barnen aldrig varit så lyckliga som när de hittat varsin kanin sprängfylld med godis. Vad mer kan man behöva? Vad mer kan man begära?
Vårhår!
Pandemins framfart - och det faktum att min frisör var mammaledig stora delar av 2020 - har gjort att jag har drygat ut tillfällena mellan mina besök rejält. Desto lyxigare när jag väl kommer dit! Men också så mycket mer välbehövligt..
Efter en fyra månader lång paus var det dags att ta itu med barret igen. Trots avsaknad av såväl slingor som sol hade mitt hår gulnat sedan decemberbesöket. Det verkar helt oundvikligt. Tur då att min frisör är expert på färg och lätt och ledigt blandade ihop den perfekta färgen. "Nougat med ljusare inslag i topparna", löd domen. Ska jag var ärlig ser jag inte exakt detta, men jag är nöjd med både nyans och nyvunnet lyster.
Före-bilden. Gult, sprött och slitet. Och stort!
Och så efteråt. Nöjd som vanligt och redo att möta våren. Om det blir någon vår.
